Yeah, just så känner jag idag! WOW det är prick på dagen 1 år sedan jag opererades, ett år sedan de sågade av benen, tog bort mina original knä och skruvade dit ett par nya. Så där , klappat o klart.

Ett år, tiden har både varit långsam och gått fort i olika perioder, i början flöt allt fram och plötsligt hade det gått någon månad. Det gör ont där i början och det mesta är pest och det är hårt arbete med  att få musklerna att lyda hjärninpulserna, att lära sig att gå igen och våga lita på att de inte kommer att gå av. Att fortfarande på allvar tro att jag ska vara hyfsat ok till jul och nyår.

Tjena!! ja ja, det tog lite längre tid :-)

Jag har i alla fall lärt mig att man klarar mer än vad man tror och att hårt slit faktiskt lönar sig i slutändan. Men när jag var på mina första rehab besök och tårarna rann då tyckte jag synd om mig själv.

 

Jag har kommit igenom detta med ett fantastiskt bra resultat och jag vill rikta ett stort tack till sjukgymnasten Mikael Bertogli Johansson på Sjukgymnastik AB i Hässleholm. Vilken stöttning och pushning och för din ärlighet.

Den absolut roligaste kommentaren jag fick kom bland de sista gångerna, då fick jag höra det här:

-Ja du Anna, man får ju inte säga så här men fy för, som du såg ut när du kom hit första gången men se så bra det har blev! ( sagt med ett belåtet flin! )

Med tanke på hur det faktiskt såg ut med ortroserna på så kan jag hålla med honom, jag var i ett bedrövligt skick.

Se så sjukt hjulbent jag var!