Upp som en sol, ner som en pannkaka.

Jaha här sitter jag o häckar, förkylningsknytnäven  träffade mig i lördags för att bre ut sig som en slemmig blöt filt av feber och andra obligatoriska tillbehör.  Blä. 

Så tradigt och onödigt men jag är inte helt förvånad eftersom jag numera träffar på en hel del nya baciller och i samband med fredagens blöta och kyla var jag nog ett lätt offer.  

När jag började skriva detta inlägg var jag ganska överens med mig själv över att gå till skolan imorgon, men efter ett par hostattacker där jag med nöd och näppe fick behålla den nyss äta middagen så är jag beredd att revidera den planen. Jag är ju för tusan helt skakig o slut i kroppen. Jag får helt enkelt se vad som händer i kväll och inatt. 

Det suger att missa dessa dagar, jag vill inte missa en endaste minut , usch fy o blä. 

Please låt mig bli  ok snabbt.